Historisk beskrivning över delar av Hultsfreds kommun                                              

En komprimerad historik sammanställd av Katarina Genberg

(tillägg har gjorts av Allan Carlsson)

 

Hultsfred vid sjön Hulingen

Hultsfred var ursprungligen en by i Vena socken, belägen i den. s.k. Vena skate i Aspelands

härad (medan huvuddelen av kyrksocknen var belägen i Sevede härad). Byn bestod av tre

hemman (nr 1, Gästgivaregården, 1½ till 7/8 mantal förmedlat kronoskatte; nr 2,

Mellangården, 1 till ½ mantal förmedlat kronoskatte; samt nr 3, Östergården, 1 till ½ mantal

förmedlat kronoskatte).

Ortnamnet skrevs tidigare Hulingsryd och är dokumenterat sedan 1320 (bona

ista...Huluszrydh

Hulingsryds gästgivargård fanns från 1600-talet fram till 1918.

 

Namnet

Här är den senaste versionen av hur namnet har vuxit fram:

Hultsfred – fornsvenska Hulundsrydh (Huluszrydh 1320)

Sammansatt av sjönamnet Hulingen och ryd – röjning alltså röjning vid sjön Hulingen.

Bynamnet har utvecklats till vår tids Hulingsryd. Parallellt har uttalsformen Hullsre kommit

med folk utifrån och genom de kända orden hult och fred utvecklats till Hultsfred.

 

Fornhistoria

De äldsta fynden som gjorts i kommunen tillhör perioden äldre stenåldern ca 6000 – 4000 år

f.Kr. Minst elva boplatser har fynd från äldre stenåldern. Vid Järnudda intill sjön Hulingen

ligger den största boplatsen. Av allt att döma har den ursprungligen legat på en ö mitt i sjön.

Vid sjöns forna stränder ligger mängder av kvartsavfall från tillverkningen av småredskap.

Fynd av pilspetsar och hullingar till kastspjut vittnar om jakt, skrapor vittnar om beredning

av djurhudar, träbearbetning och liknande. Goda fiskemöjligheter i Hulingen har säkert varit

det viktigaste skälet till den omfattande bosättningen. De rikliga fynden talar för att

boplatsen använts av större grupper under en längre period. Dessa tidiga Hultsfredsbor levde

av fiske, jakt och insamling av allehanda ätliga växter, bär, frukter etc. Området har med sina

varierande ekozoner erbjudit goda förutsättningar för en sådan livsform och man kan räkna

med en stationär befolkning redan under denna period.

Från boplatsen vid Järnudda är det inte långt till nästa stora boplats som ligger intill

Gnöttelns strand vid Ormestorp i Vena socken. Fynden från de båda boplatserna visar stora

likheter och kanske har bägge boplatserna utnyttjats i följd efter varandra av en och samma

befolkning.

Nya fynd från Hulingens norra strand vid Hultsfreds camping och badplats visar på

ytterligare en boplats. Fynden finns än så länge bara registrerade hos Länsstyrelsen och finns

därför inte angivna på kartan.

 

Tidig historia

Birger Persson (även Petersson) av Finstaätten, var svensk storman, riksråd, samt far till

heliga Birgitta. Han var på sin tid en av Sveriges största godsägare och säkerligen en av

landets rikaste män. Han innehade åtskilliga gårdar i slutet på 1200-talet och början på 1300-

talet i bland annat Uppland, Närke, Småland, Södermanland och Östergötland. Hans andra

hustru var Ingeborg Bengtsdotter, dotter till lagman Bengt Magnusson (Folkungaättens

lagmansgren) och mor till heliga Birgitta.
När Birgitta bara var 13 år gammal (1316) gifte hon sig med den då 18-årige Ulf

Gudmarsson, en svensk riddare och lagman av Ulvåsaätten, de fick åtta barn.

Hulingsryd i Vena skate och Hagelsrum, Ekenäs, Mörhult och Ödhult i Målilla sn samt 2

andra gods i Småland (Fågelhem i Södra Vi sn och Skärsjö i Bälaryd sn) fick Birgitta i arv

när arvet från hennes mor Ingeborg Bengtsdotter som dog 1314 skiftades 1320.
Birgitta och hennes make Ulf Gudmarsson blev ägare av många egendomar när arvet efter

Birgittas far Birger Persson (död år 1327) skiftades.

På 1300-talets första hälft tillhörde stora delar av Hultsfreds-området Den Heliga Birgitta

och hennes make Ulf Gudmarsson som ägde stora jordområden i Östergötland och Småland.

Birgitta blev änka tidigt (1344) och ärvde då sin make. Hon donerade sina jordområden till

Vadstena kloster när hon 1349 begav sig till Rom som därmed kom att äga stora områden

runt Hultsfred och även nuvarande Kloster gård.

Hagelsrum förblev hos Vadstena kloster fram till medeltiden slut.

Från medeltiden finns belägg för två medeltida adliga storgårdar i Hultsfreds kommun, Näs

(Ryningsnäs) och Hagelsrum.
Vadstena klosters gårdar blev troligen kronohemman när Gustvav Vasa drog in kyrkans och

klostrens egendommar till kronan med början 1527.

Under vintern 1542 - 1543 anföll Gustaf Vasa Småland för att slutligt kuva de upproriska

bönderna som stod under Nils Dackes ledning. Trupperna tog vägen över den frusna sjön

Hulingen för att när de steg iland vid södra stranden mötas av ett femtiotal Dackar som

angrep trossen. I mars veckan före påsk stod det slutliga slaget på sjön Hjortens is vid

Virserum.

 

Sätesgårdarna

Säterierna var jordegendomar som var befriade från skatt och ägdes av adeln. För att erhålla

skattefrihet krävdes en ståndsmässig bebyggelse på de jordegendomar som ofta erhållits som

en belöning till adeln från staten.

Inom kommunens nuvarande gränser fanns under 1600-talet fyra sätesgårdar, Eksebo (SO

om Virserum), Hagelsrum, Vederhult och Ryningsnäs.

Under 1700-talet tillkommer gårdarna Kristineberg, den vid sjön Gnötteln och den vid

Gårdvedaån.

 

Järnet

I maj 1748 fick Wilhelm Mauritz Pauli privilegium att anlägga en masugn på sitt säteri

Hagelsrums ägor. Masugnen byggdes för att understödja Paulis äldre järnbruk i Storebro

med tackjärn. Hagelsrums masugn levererade sitt tackjärn till Storebro Bruk fram till 1802

och senare till Rosenfors bruk. En del järn användes på platsen till gjutning av grytor,

pannor, mortlar och liknande direkt från masugnen. Sista blåsningen skedde 1877.

Järnmalmen utgjordes av sjömalm, som hämtades upp ur sjöar i närheten. Under vintern togs

stora mängder sjömalm upp på isarna och fraktades iland för att köras direkt till Hagelsrum

medan det ännu var vinterföre. Den del av malmen ur sjön Hulingen som inte kunde köras på

vintern fick ligga kvar till sommaren och transporteras med pråmar, så kallade malmökor, till

Hagelsrum.

I en beskrivning och värdering av masugnen 1748 sägs att leveranser av malm och kol inte

förväntades bereda några problem. Sjön Hulingen låg så bra till att malmen därifrån kunde

transporteras på pråmar ända fram till hyttbacken.

 

Kalmar regemente på Hultsfreds slätt

Regementet grundades 1623 i Kalmar. Redan 1630 mönstrades delar av Kalmar regemente i

Hulingsryd.  Karl XI påbjöd 1680 att varje överste skulle hålla kompanimöten minst en gång

i månaden. En gång om året skulle hela regementet dras samman på en slät och tjänlig plats

och kampera där i 14 dagar. Första gången Kalmar regementes stora regementsmötet hölls på

Hultsfreds Slätt var 1685 men då var Staby vid Högsby den fasta övningsplatsen.

Tre år senare den 22 augusti 1688 tog Karl XI in på Hulingsryds gästgivargård för att dagen

därpå inspektera regementet på Slätten. Han lär då ha anbefallt att man skulle uppföra en

stjärnskans. ”Karl XI skans” ligger i talldungen mellan Ö. Långgatan, Folkparksvägen och

Hjälmstigen.

Under Karl XII (1697-1718) fanns det inte mycket tid att öva trupp vare sig i Staby eller

Hultsfred, kungen låg ständigt i fält med sin här. Det berättas dock att han en gång åt

middag i en lövad berså på Hultsfreds Slätt.

Anders Follings karta från 1764 över Hultsfreds Slätt vid Gnöttlerums och Klosters ägor

visar ”Landsvägen från Calmar förbi Wimmerby åt Linköping.” Vägen har samma sträckning

som Ö. Långgatan. Bron över Silverån finns med på kartan och heter Kyrkiobro. Ännu fanns

inget samhälle, men namnet Hultsfred används. Här fanns en gästgivaregård och ett

skattehemman.

Utan Gustav IV Adolf inget Hultsfred!

Hans beslut 1796 att förlägga Kongl. Calmare Regementes fasta övningsplats till Hulingsryd

(Hultsfred) var förutsättningen för Hultsfreds framväxt. Utan regementet hade knappast

järnvägarna dragits just här. Utan järnväg hade inte Hultsfred blivit en expanderande

industriort.

Efter en kort sejour i Hessleby (Mariannelund) flyttades regementet till Hultsfred 1796 och

stannade här till 1918, då det flyttades till Eksjö som en följd av att indelningsverket

avskaffades 1901. Den stora öppna, platta ljungheden, lämpade sig väl för den tidens

militärövningar.

Från början fanns bara några få byggnader och knektarna inkvarterades i tält. Med tiden blev

det fler och fler byggnader, som mest fanns här över 60.

Kalmar regementes marsch ”Kaiser Friedrich marsch” komponerad 1888 av Carl Berthold

Ulrich Friedman (1862-1952). Blev regementsmarsch på 1890-talet. Blev sedan Norra

Smålands regementes marsch (I12/Fo17)

 

Samhället växer fram

Utbyggnaden av det svenska järnvägsnätet var betydelsefullt för ett samhälle som Hultsfred,

där landsvägstransporter från inlandet passerade på väg till kusten med bl a trävaror.

Järnvägen främjade handeln och underlättade transporter av varor mellan olika delar av

landet.

Samhället som är jämngammalt med ortens järnvägar, utvecklades snabbt till en järnvägsknut

med förbindelser åt fem håll.

Invigningsår för de olika linjerna var:

Nässjö – Oskarshamn 1874

Hultsfred - Vimmerby 1876 (anknytning till Linköping 1902)

Hultsfred - Västervik 1879

Hultsfred - Växjö 1922

Järnvägen Hultsfred – Västervik gick den gången där Liegatan ligger och kom ut strax norr

om Norra kiosken. Banvaktsstugan finns kvar och ingår som del i det

byggnadsminnesförklarade Smalspåret.

Bebyggelsen i Hultsfred var obetydlig innan järnvägen kom till. En stor del av det område

som idag utgör centrala Hultsfred kallades förr Hultsfreds hage och bestod av sumpmarker

och vattenfyllda kärr. Sjön Hulingen nådde upp till dåvarande landsvägen (nu Storgatan)

och långt norrut mot slätten. Från 1870-talet växte samhället snabbt. Då hade industrier,

handlare, hantverkare och många andra yrkeskategorier etablerat sig. 1895 öppnade

televerket en centralstation i Hultsfred, som då fick teleförbindelser med flera platser i

landet. 1899 kopplades telefonen och telegrafen samman med riksnätet.

 

Basebovägen byggdes 1928-1929. Texten på minnesstenen lyder:

Väg genom Klosters kronodomän utförd som statligt nödhjälpsarbete 1928-1929.

 

Hultsfred 1876 (Uppmätt 1870-1872)

 


 45 43 44  46 199 192 198 196 197 x   y   195   z   194 193  ?  200

Numren är från Rune Frodes bok ” Torp och backstugor i Hultsfredstrakten”

43.   Nytorp                                                                   

44.   Andersbo                                                              

45.   Brebo

46.   Gölebo

192. Källeryd

193. Sjöstugan, Malmrotstugan "Teas stuga"

194. Hulingsland

195. Weisas  Där gamla prästgården ligger.

196. Hagadal

197. Gröndal

198. Annedal

199. Olledal

200. Åsedal  Originalet Måsse-Sventes stuga

(Sven Johan Magnusson 6/12 1842-13/10 1913)

x.     Nydal   Smeden Adolf August Nybergs stuga

y.     Villa Tilly 

z.     Hultsfreds byalags fattigstuga (från 1871 till 1901)

?.     Ångsåg?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Folkmängden i Hultsfred:

År 1894 ca 400

År 1927 ca 1 750 Hultsfreds köping bildades 1927 som en utbrytning ur Vena landskommun

År 1944 ca 2 350

År 1992 5 804

År 2003 5 428

År 1874 byggdes Hultsfreds första stationsbyggnad och det första järnvägshotellet som blev

till glädje för både ortsbefolkning och militärer från Hultsfreds Slätt.

Trots stora hjälpinsatser av både frivilliga och beväringar från regementet brann hotellet ner

till grunden 1901. Ett nytt hotell och ett nytt stationshus uppfördes 1902. Även det hotellet

är borta men stationshuset finns kvar.

Nu byggdes det för fullt. Hultsfreds skytteförening byggde Hagalokalen 1902. En paviljong

som bl. a utnyttjades som samlingslokal. Folkskolan invigdes 1907. Innan dess skedde

undervisningen i Gnöttlerum. Café Royal uppfördes år 1910 av konditor Georg Ganér. Alla

byggnader är borta. Hultsfreds Teater byggdes 1920, bredvid Café Royal. Teatern hade plats

för 363 personer. I teaterträdgården kunde besökaren äta en bit mat, dricka en kopp kaffe och

lyssna på den musikensemble som spelade. Prästgården, byggdes 1905 av ingenjör

Robert Dufvander som privatbostad och blev prästgård 1918, men det dröjde till 1955 innan

orten blev egen församling genom en utbrytning ur Vena församling.

Hultsfreds kyrkogård invigdes 1921. År 1936 invigdes Hultsfreds kyrka

1/1 1969 bildar Hultsfred, Lönneberga och Målilla (Gårdveda) en kommun.

1/1 1971 bildades Hultsfreds storkommun. Då tllkommer Vena, Virserum ( Järeda) och Mörlunda (Tveta).

 

Ortens första industrier.

Herrstorpets Tegelbruk - en av ortens första industrier. Grundades på 1860-talet av Oscar

Hedenberg. Bruket var beläget något söder om samhället och hade vid full produktion tio

man anställda.

Hultsfreds Bryggeri var beläget i nuvarande centrum, ett område som förr tillhörde gården

Hulingsryd. Bryggeriet uppfördes 1878 av gårdens dåvarande ägare Oscar Hedenberg.

Hultsfreds Snickerifabrik, kallad Gamla fabriken startades 1898 av familjen Hedenberg.

Driftschef var ingenjör Dufvander som var känd i landets industriella kretsar för sin

kunnighet. Som mest arbetade 60 personer i fabriken.

Omkring 15 snickerifabriker var samtidigt i drift i Hultsfred i början av 1900-talet.

Hultsfreds Träförädling bildades 1913. Tillsammans med Smålandsexport i Hultsfred

startade man tillverkning av monteringsfärdiga småhus. Efter en konkurs fortsatte

hustillverkningen 1928 under namnet Standardhus på Hultsfreds norra industriområde.

 

Hultsfreds-Hus

Hultsfreds Träförädling, Standardhus och Svenska Idealhus övertogs på 40-talet av Södra

Skogsägarna. De tre företagen slogs samman och 1960 antogs Hultsfreds-Hus. Hultsfreds-

Hus storhetstid inträffade under åren 1965-1973. Då levererade fabriken mer än 2 000 trähus

per år. Från 1928 till 1993 levererades omkring 60 000 hus, vilket är ett troligt rekord i

Sverige.

 

Fester

Folkfesterna på Hultsfreds Slätt var vida kända. Midsommarfesten var den största och

festligaste av dem och många fick då besök av sina anhöriga. Där var dans, karnevalståg,

parader, tävlingar, lekar och i ölhallen var det säkert stor trängsel. På kvällen höll officerarna

traditionsenligt bal i officersmässen. När Hultsfred fått järnvägsförbindelse anordnades

lustfärder med tåg till slätten. Midsommarfirandet 1882 besöktes av minst 5 000 personer.

Extratåg fick sättas in för att transportera alla de som ville delta i festligheterna.

Kring sekelskiftet kunde publiken uppgå till 10 000 personer.

När första världskriget bröt ut hade man annat att tänka på och festligheterna försvann.

Dessutom skulle ju regementet flytta till Eksjö så intresset var svalt även av det skälet.

Längtan efter festligheter blev emellertid för stor. Några initiativrika personer såg till att det

blev en uppföljning på regementets folkfester. Den första hembygdsfesten ägde rum på

regementsplatsen vid midsommar 1916. Festerna var årligen återkommande och blev

upprinnelsen till Hultsfreds hembygdsförening som bildades 1925. 1929 tog festerna slut.

Området på slätten där festerna hållits köptes av Landstinget för sjukhusändamål.

Hembygdsföreningen som hela tiden inriktat sig på att anordna en förnämlig Smålandsdag

stod nu utan plats för detta arrangemang.

 

Åängarna

Efter sjösänkningen 1924 fanns det ny mark att tillgå då gammal sjöbotten hade blivit

ängsmark.

Hembygdsföreningen skrev till kommunalnämnden att köpingen borde köpa och

iordningställa ”Åängarna” för en festplats. Man framhöll också att de byggnader som

föreningen hade skulle flyttas dit och så småningom bilda en hembygdspark.

Så blev det. 9/8 1932 köpte köpingen Åängarna för 16 000 kr för att anlägga idrottsplats och

folkpark.

De första byggnaderna som flyttades var Andersbostugan, som fick sin nuvarande placering

vid Silveråns utlopp, förvaltarbostaden och marknadsbodarna från Hultsfreds Slätt vilka

placerades i folkparken. Förvaltarbostaden står där ännu.

1934 kunde Hultsfreds hembygdsförening anordna den 15:e Småländska hembygdsfesten

som blev den första i Hultsfreds Folkets Park.

Året efter arrenderade hembygdsföreningen festplatsen för 225 kr och byggde tak över

dansbanan. Publiktillströmningen var så stor att man fick bygga ytterligare en entré till

Folkparken från Strandpromenaden.

Under den följande tio-årsperioden kom de flesta av husen på plats i hembygdsparken.

1946 ersattes Andersobstugan som serveringslokal av den nybyggda kaffestugan.

På hösten 1950 påbörjas arbetet med att bygga en ny teaterscen i Folkparken. Den invigdes

11 juni 1951 med musikalen Teaterbåten.

1955 flyttades marknadsbodarna ut från folkparken till sin nuvarande placering.

Att hembygdsföreningen önskade få till stånd ett järnvägsmuseum är naturligt med tanke på

den betydelsefulla järnvägsknut som Hultsfred var. Först 1964 blev det verklighet när

föreningen fick loket från 1904 och järnvägsvagnen från 1901. Då kunde även den miljön

byggas upp med stationshus och semafor från Emarp och järnvägsbom från Vena.

 

Idrottsplatsen – HAIK och HFK

HAIK, Hultsfreds Allmänna Idrottsklubb bildades 1916 och hade sin första idrottsplats på

Västerviksgatan. Ganska snart blev den för liten och föreningen arbetade på att få till stånd

något bättre. När köpingen hade köpt Åängarna 1932 lät man anlägga ”en av Smålands

vackraste idrottsplatser”. Eftersom detta var under de svåra krisåren utfördes arbetet som

beredskapsarbete. Invigningen av Hultsfreds nya idrottsplats ägde rum 30 juni 1935 med

fina friidrottstävlingar.

1966, strax efter föreningens 50-årsfirande föreslog konkurrentklubben Malmens SK att de

båda klubbarna borde slås samman under ett namn. Så blev det 1974 och HAIKs blå-röda

färger gick i graven. Klubbarna antog namnet Hulstfreds Fotbollklubb, HFK.

 

Folkparken

1967 anordnades den 48:e och sista ”Smålandsdagen”. En epok av framgångsrika fester var

till ända.

Orsaken var inte bara att kostnaderna ökade och de gamla kämparnas ork började tryta.

Barnens Dagsfestligheterna började konkurrera om publiken men redan 1970 hade också de

upphört. Nu fanns bara Allmogetinget kvar i folkparken. Detta år flyttade Hultsfreds

marknad in i hembygdsparken och fick plats för marknadsfest och nöjesfält i Folkparken.

Folkparken hade haft en styrelse som hyrde ut parken till den som ville arrangera något.

I program från 50-talet kan man se att sommaren var fylld av fester, danser och teater av hög

klass och med många olika arrangörer.

Från mitten eller slutet av 60-talet till början av 70-talet förestod Folkets Hus-föreningen

Folkparken. Föreståndaren Agne Persson var lyhörd för vad ungdomarna ville ha och var

delaktig i att många från både den svenska och engelska rock- och popeliten var här och

spelade.

 

Rockparty

Den första festivalen genomfördes redan 1982. Den hölls i hembygdsparken och varade i

åtta timmar. Över 1 000 personer kom för att lyssna på de elva - huvudsakligen lokala –

banden.

Nu började en ny era med parkfester anordnade av Rockparty.

1984 och 1985 gick Svenska Freds tillsammans med Rockparty och en massa andra lokala

föreningar samman och satsade på en Fredsfestival. Under två dagar bjöds det på ett mycket

varierat program kring temat fred.

1986 satsade Rockparty fullt ut på det den drömt om - Rockfestivalen i Hultsfred! Den

bestämda artikeln var en mycket medveten antydan om att ambitionen var att skapa den

största festivalen i Sverige, den "enda" festivalen.

Festivalen äger rum i hembygdsparken, folkparken och idrottsplatsen och på udden vid

Hulingens camping och badplats. Med skira björkar som glittrar mot vattnet och med

skvaltkvarn, soldattorp, linbastu och andra museala byggnader som effektfull scenografi är

miljön förmodligen unik för en rockfestival.

 

Åängarna, en del av Hultsfreds kulturarv

I det unga samhället Hultsfred fick Åängarna stor betydelse för ortsbefolkningen. Sedan

1930-talet har det varit en plats för idrott, kulturarv och fester. Det är ett område som har

skapats och getts liv av ortsborna i det ideella föreningslivet. De ursprungliga föreningarna,

hembygdsföreningen och HFK är fortfarande i allra högsta grad aktiva i området som genom

åren utvecklats till hultsfredsbornas främsta centrumnära rekreationsområde.

Fotografier visar att området har haft en rik vegetation med stor lummighet. Genom åren har

området tyvärr utsatts för hårt slitage, lummigheten har försvunnit och björkstammarna har

inte längre någon undervegetation. Vitsippsängarna och strandpromenaden ger fortfarande

stora skönhetsupplevelser och har en viktig kontemplativ betydelse för många.

På udden söder om Silveråns mynning ligger camping och badplats. Campingen, den nutida

tillfälliga boplatsen samsas där med boplatsen från stenåldern. Det ger dimensioner på tiden

och manar till respekt. I dag badar vi från samma strand som människor här gjorde för så där

5 000 år sedan.

 

Hultsfred 25 februari 2004

Katarina Genberg

(texten har kompletterats av Allan Carlsson)

 

Källor:

Det medeltida Sverige, del 4:4, Småland

Hans Gurstad-Nilsson: Inventering av förhistoriska lösfynd i Hultsfreds kommun 1987 -1990.

Rune Frode: Från by till storkommun

Rune Frode: Kungl Kalmar Regemente på Hultsfreds slätt 1685-1918

Sven –Gunnar Sporback: Hagelsrums masugnar1748-1877

Janne Larsson m.fl: Hultsfreds köping - Minnesskrift till 20-årsjubileet 1947

Hultsfreds Hembygdsförening 70 år, 1925-1995 - minnesskrift

Katarina Genberg: Kultur som resurs - Hultsfredsfestivalen

Länsstyrelsen Kalmar län

Per Haglund, Lena Harrysson, Helen Karlsson: Musiken i Hultsfred från Slätten till Rockparty

 

Bilder från Hultsfreds hembygdsförenings bildarkiv

Folkparksentrén 1951

Förvaltarbostaden från Hultsfreds Slätt har blivit kaffestuga i Folkparken.

Bilden är från 1942

Andersbostugan i hembygdsparken

Den nya kaffestugan i hembygdsparken

Husartorpet Bergebo

Ladugården från sjösidan                                                                    Till startsidan