Historisk beskrivning över delar av Hultsfreds kommun
En
komprimerad historik sammanställd av Katarina
Genberg
(tillägg har gjorts av Allan Carlsson)
Hultsfred
vid sjön Hulingen
Hultsfred var ursprungligen en by i Vena socken, belägen i den. s.k. Vena skate i Aspelands
härad (medan huvuddelen av kyrksocknen var belägen i Sevede härad). Byn bestod av tre
hemman (nr 1, Gästgivaregården, 1½ till 7/8 mantal förmedlat kronoskatte; nr 2,
Mellangården, 1 till ½ mantal förmedlat kronoskatte; samt nr 3, Östergården, 1 till ½ mantal
förmedlat kronoskatte).
Ortnamnet
skrevs tidigare Hulingsryd och är dokumenterat sedan
1320 (bona
ista...Huluszrydh
Hulingsryds gästgivargård fanns från 1600-talet fram till 1918.
Namnet
Här är den senaste versionen av hur namnet har vuxit fram:
Hultsfred – fornsvenska Hulundsrydh (Huluszrydh 1320)
Sammansatt av sjönamnet Hulingen och ryd – röjning alltså röjning vid sjön Hulingen.
Bynamnet har utvecklats till vår tids Hulingsryd. Parallellt har uttalsformen Hullsre kommit
med folk utifrån och genom de kända orden hult och fred utvecklats till Hultsfred.
Fornhistoria
De äldsta fynden som gjorts i kommunen tillhör perioden äldre stenåldern ca 6000 – 4000 år
f.Kr. Minst elva boplatser har fynd från äldre stenåldern. Vid Järnudda intill sjön Hulingen
ligger den största boplatsen. Av allt att döma har den ursprungligen legat på en ö mitt i sjön.
Vid sjöns forna stränder ligger mängder av kvartsavfall från tillverkningen av småredskap.
Fynd av pilspetsar och hullingar till kastspjut vittnar om jakt, skrapor vittnar om beredning
av djurhudar, träbearbetning och liknande. Goda fiskemöjligheter i Hulingen har säkert varit
det viktigaste skälet till den omfattande bosättningen. De rikliga fynden talar för att
boplatsen använts av större grupper under en längre period. Dessa tidiga Hultsfredsbor levde
av fiske, jakt och insamling av allehanda ätliga växter, bär, frukter etc. Området har med sina
varierande ekozoner erbjudit goda förutsättningar för en sådan livsform och man kan räkna
med en stationär befolkning redan under denna period.
Från boplatsen vid Järnudda är det inte långt till nästa stora boplats som ligger intill
Gnöttelns strand vid Ormestorp i Vena socken. Fynden från de båda boplatserna visar stora
likheter och kanske har bägge boplatserna utnyttjats i följd efter varandra av en och samma
befolkning.
Nya fynd från Hulingens norra strand vid Hultsfreds camping och badplats visar på
ytterligare en boplats. Fynden finns än så länge bara registrerade hos Länsstyrelsen och finns
därför inte angivna på kartan.
Tidig
historia
Birger Persson (även Petersson) av Finstaätten, var svensk storman, riksråd, samt far till
heliga Birgitta. Han var på sin tid en av Sveriges största godsägare och säkerligen en av
landets rikaste män. Han innehade åtskilliga gårdar i slutet på 1200-talet och början på 1300-
talet i bland annat Uppland, Närke, Småland, Södermanland och Östergötland. Hans andra
hustru var Ingeborg Bengtsdotter, dotter till lagman Bengt Magnusson (Folkungaättens
lagmansgren)
och mor till heliga Birgitta.
När Birgitta bara var 13 år gammal (1316) gifte hon sig med den då 18-årige Ulf
Gudmarsson, en svensk riddare och lagman av Ulvåsaätten, de fick åtta barn.
Hulingsryd i Vena skate och Hagelsrum, Ekenäs, Mörhult och Ödhult i Målilla sn samt 2
andra gods i Småland (Fågelhem i Södra Vi sn och Skärsjö i Bälaryd sn) fick Birgitta i arv
när
arvet från hennes mor Ingeborg Bengtsdotter som dog
1314 skiftades 1320.
Birgitta och hennes make Ulf Gudmarsson blev ägare av många egendomar när arvet
efter
Birgittas
far Birger Persson (död år 1327) skiftades.
På 1300-talets första hälft tillhörde stora delar av Hultsfreds-området Den Heliga Birgitta
och hennes make Ulf Gudmarsson som ägde stora jordområden i Östergötland och Småland.
Birgitta blev änka tidigt (1344) och ärvde då sin make. Hon donerade sina jordområden till
Vadstena kloster när hon 1349 begav sig till Rom som därmed kom att äga stora områden
runt Hultsfred och även nuvarande Kloster gård.
Hagelsrum förblev hos Vadstena kloster fram till medeltiden slut.
Från medeltiden finns belägg för två medeltida adliga storgårdar i Hultsfreds kommun, Näs
(Ryningsnäs) och Hagelsrum.
Vadstena klosters gårdar blev troligen kronohemman när Gustvav
Vasa drog in kyrkans och
klostrens egendommar till kronan med början 1527.
Under vintern 1542 - 1543 anföll Gustaf Vasa Småland för att slutligt kuva de upproriska
bönderna som stod under Nils Dackes ledning. Trupperna tog vägen över den frusna sjön
Hulingen för att när de steg iland vid södra stranden mötas av ett femtiotal Dackar som
angrep trossen. I mars veckan före påsk stod det slutliga slaget på sjön Hjortens is vid
Virserum.
Sätesgårdarna
Säterierna var jordegendomar som var befriade från skatt och ägdes av adeln. För att erhålla
skattefrihet krävdes en ståndsmässig bebyggelse på de jordegendomar som ofta erhållits som
en belöning till adeln från staten.
Inom kommunens nuvarande gränser fanns under 1600-talet fyra sätesgårdar, Eksebo (SO
om Virserum), Hagelsrum, Vederhult och Ryningsnäs.
Under 1700-talet tillkommer gårdarna Kristineberg, den vid sjön Gnötteln och den vid
Gårdvedaån.
Järnet
I maj 1748 fick Wilhelm Mauritz Pauli privilegium att anlägga en masugn på sitt säteri
Hagelsrums ägor. Masugnen byggdes för att understödja Paulis äldre järnbruk i Storebro
med tackjärn. Hagelsrums masugn levererade sitt tackjärn till Storebro Bruk fram till 1802
och senare till Rosenfors bruk. En del järn användes på platsen till gjutning av grytor,
pannor, mortlar och liknande direkt från masugnen. Sista blåsningen skedde 1877.
Järnmalmen utgjordes av sjömalm, som hämtades upp ur sjöar i närheten. Under vintern togs
stora mängder sjömalm upp på isarna och fraktades iland för att köras direkt till Hagelsrum
medan det ännu var vinterföre. Den del av malmen ur sjön Hulingen som inte kunde köras på
vintern fick ligga kvar till sommaren och transporteras med pråmar, så kallade malmökor, till
Hagelsrum.
I en beskrivning och värdering av masugnen 1748 sägs att leveranser av malm och kol inte
förväntades bereda några problem. Sjön Hulingen låg så bra till att malmen därifrån kunde
transporteras på pråmar ända fram till hyttbacken.
Kalmar
regemente på Hultsfreds slätt
Regementet grundades 1623 i Kalmar. Redan 1630 mönstrades delar av Kalmar regemente i
Hulingsryd. Karl XI påbjöd 1680 att varje överste skulle hålla kompanimöten minst en gång
i månaden. En gång om året skulle hela regementet dras samman på en slät och tjänlig plats
och kampera där i 14 dagar. Första gången Kalmar regementes stora regementsmötet hölls på
Hultsfreds Slätt var 1685 men då var Staby vid Högsby den fasta övningsplatsen.
Tre år senare den 22 augusti 1688 tog Karl XI in på Hulingsryds gästgivargård för att dagen
därpå inspektera regementet på Slätten. Han lär då ha anbefallt att man skulle uppföra en
stjärnskans. ”Karl XI skans” ligger i talldungen mellan Ö. Långgatan, Folkparksvägen och
Hjälmstigen.
Under
Karl XII (1697-1718) fanns det inte mycket tid att öva trupp vare sig i Staby
eller
Hultsfred, kungen låg ständigt i fält med sin här. Det berättas dock att han en gång åt
middag i en lövad berså på Hultsfreds Slätt.
Anders Follings karta från 1764 över Hultsfreds Slätt vid Gnöttlerums och Klosters ägor
visar ”Landsvägen från Calmar förbi Wimmerby åt Linköping.” Vägen har samma sträckning
som Ö. Långgatan. Bron över Silverån finns med på kartan och heter Kyrkiobro. Ännu fanns
inget samhälle, men namnet Hultsfred används. Här fanns en gästgivaregård och ett
skattehemman.
Utan
Gustav IV Adolf inget Hultsfred!
Hans beslut 1796 att förlägga Kongl. Calmare Regementes fasta övningsplats till Hulingsryd
(Hultsfred) var förutsättningen för Hultsfreds framväxt. Utan regementet hade knappast
järnvägarna dragits just här. Utan järnväg hade inte Hultsfred blivit en expanderande
industriort.
Efter en kort sejour i Hessleby (Mariannelund) flyttades regementet till Hultsfred 1796 och
stannade här till 1918, då det flyttades till Eksjö som en följd av att indelningsverket
avskaffades 1901. Den stora öppna, platta ljungheden, lämpade sig väl för den tidens
militärövningar.
Från början fanns bara några få byggnader och knektarna inkvarterades i tält. Med tiden blev
det fler och fler byggnader, som mest fanns här över 60.
Kalmar regementes marsch ”Kaiser Friedrich marsch” komponerad 1888 av Carl Berthold
Ulrich Friedman (1862-1952). Blev regementsmarsch på 1890-talet. Blev sedan Norra
Smålands regementes marsch (I12/Fo17)
Samhället
växer fram
Utbyggnaden av det svenska järnvägsnätet var betydelsefullt för ett samhälle som Hultsfred,
där landsvägstransporter från inlandet passerade på väg till kusten med bl a trävaror.
Järnvägen främjade handeln och underlättade transporter av varor mellan olika delar av
landet.
Samhället som är jämngammalt med ortens järnvägar, utvecklades snabbt till en järnvägsknut
med förbindelser åt fem håll.
Invigningsår för de olika linjerna var:
Nässjö – Oskarshamn 1874
Hultsfred - Vimmerby 1876 (anknytning till Linköping 1902)
Hultsfred - Västervik 1879
Hultsfred - Växjö 1922
Järnvägen Hultsfred – Västervik gick den gången där Liegatan ligger och kom ut strax norr
om Norra kiosken. Banvaktsstugan finns kvar och ingår som del i det
byggnadsminnesförklarade Smalspåret.
Bebyggelsen i Hultsfred var obetydlig innan järnvägen kom till. En stor del av det område
som idag utgör centrala Hultsfred kallades förr Hultsfreds hage och bestod av sumpmarker
och vattenfyllda kärr. Sjön Hulingen nådde upp till dåvarande landsvägen (nu Storgatan)
och långt norrut mot slätten. Från 1870-talet växte samhället snabbt. Då hade industrier,
handlare, hantverkare och många andra yrkeskategorier etablerat sig. 1895 öppnade
televerket en centralstation i Hultsfred, som då fick teleförbindelser med flera platser i
landet. 1899 kopplades telefonen och telegrafen samman med riksnätet.
Basebovägen byggdes 1928-1929. Texten på minnesstenen
lyder:
Väg genom Klosters kronodomän utförd som statligt nödhjälpsarbete 1928-1929.
Hultsfred 1876 (Uppmätt 1870-1872)
45 43 44
46 199 192 198 196 197 x y
195 z 194 193
? 200
Numren är från Rune Frodes bok ” Torp och backstugor i
Hultsfredstrakten” 43. Nytorp 44. Andersbo 45. Brebo 46. Gölebo 192. Källeryd 193. Sjöstugan, Malmrotstugan "Teas stuga" 194. Hulingsland 195. Weisas Där gamla
prästgården ligger. 196. Hagadal 197. Gröndal 198. Annedal 199. Olledal 200. Åsedal Originalet Måsse-Sventes stuga (Sven Johan Magnusson 6/12
1842-13/10 1913) x.
Nydal Smeden Adolf August Nybergs stuga y.
Villa Tilly z.
Hultsfreds byalags fattigstuga (från 1871 till 1901) ?. Ångsåg?
Folkmängden
i Hultsfred:
År 1894 ca 400
År 1927 ca 1 750 Hultsfreds köping bildades 1927 som en utbrytning ur Vena landskommun
År 1944 ca 2 350
År 1992 5 804
År 2003 5 428
År
1874 byggdes Hultsfreds första stationsbyggnad och det första järnvägshotellet
som blev
till glädje för både ortsbefolkning och militärer från Hultsfreds Slätt.
Trots stora hjälpinsatser av både frivilliga och beväringar från regementet brann hotellet ner
till grunden 1901. Ett nytt hotell och ett nytt stationshus uppfördes 1902. Även det hotellet
är borta men stationshuset finns kvar.
Nu byggdes det för fullt. Hultsfreds skytteförening byggde Hagalokalen 1902. En paviljong
som bl. a utnyttjades som samlingslokal. Folkskolan invigdes 1907. Innan dess skedde
undervisningen i Gnöttlerum. Café Royal uppfördes år 1910 av konditor Georg Ganér. Alla
byggnader är borta. Hultsfreds Teater byggdes 1920, bredvid Café Royal. Teatern hade plats
för 363 personer. I teaterträdgården kunde besökaren äta en bit mat, dricka en kopp kaffe och
lyssna på den musikensemble som spelade. Prästgården, byggdes 1905 av ingenjör
Robert Dufvander som privatbostad och blev prästgård 1918, men det dröjde till 1955 innan
orten blev egen församling genom en utbrytning ur Vena församling.
Hultsfreds kyrkogård invigdes 1921. År 1936 invigdes Hultsfreds kyrka
1/1 1969 bildar Hultsfred, Lönneberga och Målilla (Gårdveda) en kommun.
1/1 1971 bildades Hultsfreds storkommun. Då tllkommer Vena, Virserum ( Järeda) och Mörlunda (Tveta).
Ortens
första industrier.
Herrstorpets Tegelbruk - en av ortens första industrier. Grundades på 1860-talet av Oscar
Hedenberg. Bruket var beläget något söder om samhället och hade vid full produktion tio
man anställda.
Hultsfreds Bryggeri var beläget i nuvarande centrum, ett område som förr tillhörde gården
Hulingsryd. Bryggeriet uppfördes 1878 av gårdens dåvarande ägare Oscar Hedenberg.
Hultsfreds Snickerifabrik, kallad Gamla fabriken startades 1898 av familjen Hedenberg.
Driftschef var ingenjör Dufvander som var känd i landets industriella kretsar för sin
kunnighet. Som mest arbetade 60 personer i fabriken.
Omkring 15 snickerifabriker var samtidigt i drift i Hultsfred i början av 1900-talet.
Hultsfreds Träförädling bildades 1913. Tillsammans med Smålandsexport i Hultsfred
startade man tillverkning av monteringsfärdiga småhus. Efter en konkurs fortsatte
hustillverkningen 1928 under namnet Standardhus på Hultsfreds norra industriområde.
Hultsfreds-Hus
Hultsfreds Träförädling, Standardhus och Svenska Idealhus övertogs på 40-talet av Södra
Skogsägarna. De tre företagen slogs samman och 1960 antogs Hultsfreds-Hus. Hultsfreds-
Hus storhetstid inträffade under åren 1965-1973. Då levererade fabriken mer än 2 000 trähus
per år. Från 1928 till 1993 levererades omkring 60 000 hus, vilket är ett troligt rekord i
Sverige.
Fester
Folkfesterna på Hultsfreds Slätt var vida kända. Midsommarfesten var den största och
festligaste av dem och många fick då besök av sina anhöriga. Där var dans, karnevalståg,
parader, tävlingar, lekar och i ölhallen var det säkert stor trängsel. På kvällen höll officerarna
traditionsenligt bal i officersmässen. När Hultsfred fått järnvägsförbindelse anordnades
lustfärder med tåg till slätten. Midsommarfirandet 1882 besöktes av minst 5 000 personer.
Extratåg fick sättas in för att transportera alla de som ville delta i festligheterna.
Kring sekelskiftet kunde publiken uppgå till 10 000 personer.
När första världskriget bröt ut hade man annat att tänka på och festligheterna försvann.
Dessutom skulle ju regementet flytta till Eksjö så intresset var svalt även av det skälet.
Längtan efter festligheter blev emellertid för stor. Några initiativrika personer såg till att det
blev en uppföljning på regementets folkfester. Den första hembygdsfesten ägde rum på
regementsplatsen vid midsommar 1916. Festerna var årligen återkommande och blev
upprinnelsen till Hultsfreds hembygdsförening som bildades 1925. 1929 tog festerna slut.
Området på slätten där festerna hållits köptes av Landstinget för sjukhusändamål.
Hembygdsföreningen som hela tiden inriktat sig på att anordna en förnämlig Smålandsdag
stod nu utan plats för detta arrangemang.
Åängarna
Efter sjösänkningen 1924 fanns det ny mark att tillgå då gammal sjöbotten hade blivit
ängsmark.
Hembygdsföreningen skrev till kommunalnämnden att köpingen borde köpa och
iordningställa ”Åängarna” för en festplats. Man framhöll också att de byggnader som
föreningen hade skulle flyttas dit och så småningom bilda en hembygdspark.
Så blev det. 9/8 1932 köpte köpingen Åängarna för 16 000 kr för att anlägga idrottsplats och
folkpark.
De första byggnaderna som flyttades var Andersbostugan, som fick sin nuvarande placering
vid Silveråns utlopp, förvaltarbostaden och marknadsbodarna från Hultsfreds Slätt vilka
placerades i folkparken. Förvaltarbostaden står där ännu.
1934 kunde Hultsfreds hembygdsförening anordna den 15:e Småländska hembygdsfesten
som blev den första i Hultsfreds Folkets Park.
Året efter arrenderade hembygdsföreningen festplatsen för 225 kr och byggde tak över
dansbanan. Publiktillströmningen var så stor att man fick bygga ytterligare en entré till
Folkparken från Strandpromenaden.
Under den följande tio-årsperioden kom de flesta av husen på plats i hembygdsparken.
1946 ersattes Andersobstugan som serveringslokal av den nybyggda kaffestugan.
På hösten 1950 påbörjas arbetet med att bygga en ny teaterscen i Folkparken. Den invigdes
11 juni 1951 med musikalen Teaterbåten.
1955 flyttades marknadsbodarna ut från folkparken till sin nuvarande placering.
Att hembygdsföreningen önskade få till stånd ett järnvägsmuseum är naturligt med tanke på
den betydelsefulla järnvägsknut som Hultsfred var. Först 1964 blev det verklighet när
föreningen fick loket från 1904 och järnvägsvagnen från 1901. Då kunde även den miljön
byggas upp med stationshus och semafor från Emarp och järnvägsbom från Vena.
Idrottsplatsen
– HAIK och HFK
HAIK, Hultsfreds Allmänna Idrottsklubb bildades 1916 och hade sin första idrottsplats på
Västerviksgatan. Ganska snart blev den för liten och föreningen arbetade på att få till stånd
något bättre. När köpingen hade köpt Åängarna 1932 lät man anlägga ”en av Smålands
vackraste idrottsplatser”. Eftersom detta var under de svåra krisåren utfördes arbetet som
beredskapsarbete. Invigningen av Hultsfreds nya idrottsplats ägde rum 30 juni 1935 med
fina friidrottstävlingar.
1966, strax efter föreningens 50-årsfirande föreslog konkurrentklubben Malmens SK att de
båda klubbarna borde slås samman under ett namn. Så blev det 1974 och HAIKs blå-röda
färger gick i graven. Klubbarna antog namnet Hulstfreds Fotbollklubb, HFK.
Folkparken
1967 anordnades den 48:e och sista ”Smålandsdagen”. En epok av framgångsrika fester var
till ända.
Orsaken var inte bara att kostnaderna ökade och de gamla kämparnas ork började tryta.
Barnens Dagsfestligheterna började konkurrera om publiken men redan 1970 hade också de
upphört. Nu fanns bara Allmogetinget kvar i folkparken. Detta år flyttade Hultsfreds
marknad in i hembygdsparken och fick plats för marknadsfest och nöjesfält i Folkparken.
Folkparken hade haft en styrelse som hyrde ut parken till den som ville arrangera något.
I program från 50-talet kan man se att sommaren var fylld av fester, danser och teater av hög
klass och med många olika arrangörer.
Från mitten eller slutet av 60-talet till början av 70-talet förestod Folkets Hus-föreningen
Folkparken. Föreståndaren Agne Persson var lyhörd för vad ungdomarna ville ha och var
delaktig i att många från både den svenska och engelska rock- och popeliten var här och
spelade.
Rockparty
Den första festivalen genomfördes redan 1982. Den hölls i hembygdsparken och varade i
åtta timmar. Över 1 000 personer kom för att lyssna på de elva - huvudsakligen lokala –
banden.
Nu började en ny era med parkfester anordnade av Rockparty.
1984 och 1985 gick Svenska Freds tillsammans med Rockparty och en massa andra lokala
föreningar samman och satsade på en Fredsfestival. Under två dagar bjöds det på ett mycket
varierat program kring temat fred.
1986 satsade Rockparty fullt ut på det den drömt om - Rockfestivalen i Hultsfred! Den
bestämda artikeln var en mycket medveten antydan om att ambitionen var att skapa den
största festivalen i Sverige, den "enda" festivalen.
Festivalen äger rum i hembygdsparken, folkparken och idrottsplatsen och på udden vid
Hulingens camping och badplats. Med skira björkar som glittrar mot vattnet och med
skvaltkvarn, soldattorp, linbastu och andra museala byggnader som effektfull scenografi är
miljön förmodligen unik för en rockfestival.
Åängarna, en del av Hultsfreds kulturarv
I det unga samhället Hultsfred fick Åängarna stor betydelse för ortsbefolkningen. Sedan
1930-talet har det varit en plats för idrott, kulturarv och fester. Det är ett område som har
skapats och getts liv av ortsborna i det ideella föreningslivet. De ursprungliga föreningarna,
hembygdsföreningen och HFK är fortfarande i allra högsta grad aktiva i området som genom
åren utvecklats till hultsfredsbornas främsta centrumnära rekreationsområde.
Fotografier visar att området har haft en rik vegetation med stor lummighet. Genom åren har
området tyvärr utsatts för hårt slitage, lummigheten har försvunnit och björkstammarna har
inte längre någon undervegetation. Vitsippsängarna och strandpromenaden ger fortfarande
stora skönhetsupplevelser och har en viktig kontemplativ betydelse för många.
På udden söder om Silveråns mynning ligger camping och badplats. Campingen, den nutida
tillfälliga boplatsen samsas där med boplatsen från stenåldern. Det ger dimensioner på tiden
och manar till respekt. I dag badar vi från samma strand som människor här gjorde för så där
5 000 år sedan.
Hultsfred
25 februari 2004
Katarina Genberg
(texten har kompletterats av Allan Carlsson)
Källor:
Det medeltida Sverige, del 4:4, Småland
Hans Gurstad-Nilsson: Inventering
av förhistoriska lösfynd i Hultsfreds kommun 1987 -1990.
Rune Frode: Från by till storkommun
Rune Frode: Kungl
Kalmar Regemente på Hultsfreds slätt 1685-1918
Sven –Gunnar Sporback: Hagelsrums
masugnar1748-1877
Janne Larsson m.fl: Hultsfreds
köping - Minnesskrift till 20-årsjubileet 1947
Hultsfreds Hembygdsförening 70 år, 1925-1995 -
minnesskrift
Katarina Genberg: Kultur som resurs - Hultsfredsfestivalen
Länsstyrelsen Kalmar län
Per Haglund, Lena Harrysson, Helen Karlsson: Musiken i Hultsfred från Slätten till Rockparty
Bilder från Hultsfreds hembygdsförenings bildarkiv
Folkparksentrén 1951
Förvaltarbostaden från Hultsfreds Slätt har blivit kaffestuga i Folkparken.
Bilden är från 1942
Andersbostugan i hembygdsparken
Den nya kaffestugan i hembygdsparken
Husartorpet Bergebo
Ladugården från sjösidan Till startsidan